Jag vet att jag inte är ensam i att känna att livet bara ibland känns helt totalt kört och fast. Som att gå genom sirap eller pressa gröt genom silduk…. Vi tillfällen då det känns som om vi bara upprepar samma misstag om och om igen och gladeligen fortsätter att springa i ett ekorrhjul. I mitt fall så kretsar det kring hur jag just nu inte alls vet hur jag skall ta mig vidare när det gäller min arbets-situation (som är ohållbar). Jag vet att något måste förändras men har ingen aning om hur, var eller när. Men istället för att agerta så hamnar jag framför datorn istället och verkligen fastnar där – för det är mitt gift. Här är några tips för att bryta den onda spiralen för en som har varit där – och fortfarande hamnar där lite då och då:

  1. Det första och viktigaste: Sluta med vad du håller på med omedelbums! Jo, jag vet – om du är fast i en dålig vana det kan vara lättare sagt än gjort. Oftast är vanor eller olika andra former av besatthet (som i mitt fall datorer)  betydligt mer djupt rotade än så. Men, genom att för tillfället se till att sluta med vad du gör så kan du också skapa dig själv en kort stunds respit och andningshål. Jag har märkt att det egentligen inte spelar någon roll vad du gör: Dricker  vatten, står på huvudet eller läsa en bok. Det viktigaste är egentligen att du gör något annat!
  2. Se till att få perspektiv! Ibland när vi är fast i en (o)vana som vi har svårt att bryta och kanske tror att vi inte kan bryta så kan det hjälpa att motivera sig själv genom att ställa följande frågor: ”Om jag fortsätter hålla på med det här, vad befinner jag mig om 5 år?” och ”Hur viktigt är det för mig om fem år att jag faktiskt gör just detta just nu?” Med största sannorlikhet så kommer du se att saker som vi kan tycka är super-viktiga just nu i denna sekund egentligen är synnerligen världsliga när vi sätter dem i perspektiv mot resten av vårt liv!
  3. Dela upp det i småbitar! I vissa fall när anledningen till att jag känner mig YUCK! sitter så pass djupt att bara tanken på att ens försöka få till en förändring känns både skrämmande och totalt överväldigande att jag blir paralyserad bara för att jag inte har den minsta aning om var jag skall göra, så kan det hjälpa att se till att dela upp problemet i fler överkomliga småbitar. Vill jag springa Stockholm Maraton så kan det i början av året kännas lite överväldigande efter all julmat. Men om jag som första mål sätter upp att faktiskt börja träna eller till och med att bara kunna springa 4 kilometer på raken!
  4. SKRIK! Jo, det är synnerligen terapeutiskt! Anledningen till att det är det för mig är att när jag kör fast, blir obalanserad eller på annat sätt måste ta tag i konflikter (som jag avskyr)  så trycker jag ner och försöker extremt hårt att kontrollera mina känslor. Att skrika rakt ut är ett bra sätt att förlösa dem. Men ett tips är väl att göra det på ett ställe där folk inte lyfter på ögonbrynen kring det du håller på med! ^^ En gardrob kanske, eller varför inte en avlägsen bergstopp?
  5. Gå ut i Naturen! Här är min svagaste länk, vilket är fånigt egentligen eftersom jag trots allt säger mig tillhöra en Naturreligion: Wicca. Men jag har jättesvårt för att komma ut i nature. Eller bara ut, ut generellt trots att jag vet hur läkande frisk luft och lite rörelse kan vara. Och det faktum att själva Moder Natur med sina varsamma energier rhar hög balanserings-faktor!

BONUS: Till sist vill jag avsluta med ett visdomens ord från en som har varit där och som hamnar där allt som oftast fortfarande – Var snäll mot dig själv! Om du inte lyckas ta dig loss vid första försöket, eller om du får återfall: Det är OK! Vi har alla varit ur balans titt som tätt! Du är inte ensam! Ta bara ett djupt andetag och kom ihåg: Imorgon är en ny dag!